Energieffektivitet nödvändigt för klimatet

Volvo har nyligen delat ut ett miljöpris till den amerikanske energiforskaren Amory Lovins. 1 november höll han ett anförande i Stockholm med inriktning mot energieffektivitet. Han underströk att energieffektivitet är den viktigaste politiken om vi ska undvika framtida klimathot. Om USA skulle använda den mest energisnåla tekniken som finns idag så skulle landet enligt Lovins klara sig på hälften av den olja som idag förbrukas, hälften av naturgasen och en fjärdedel av den el som idag förbrukas. Då en svensk förbrukar betydligt mer el per invånare än en amerikan så borde elbesparingspotentialen vara minst lika stor i Sverige som i USA. Dessutom konstaterar Lovins att bästa sättet att sänka elpriset ät att sänka förbrukningen. Om t ex Sverige skulle sänka sin förbrukning till genomsnittlig EU-nivå så skulle vi faktiskt klara oss på den redan utbyggda vattenkraften, vars produktionskostnader ligger under 5 öre/kWh.

Lovins redovisade också hur många storföretag i USA har höga ambitioner när det gäller energieffektiviseringar, t ex IBM, General Electric, DuPont, BP. De har insett att det blir betydligt billigare att spara energi än att köpa, enl. Lovins nästan sex gånger billigare. När ska den svenska industrin inse detta ? Lovins uttryckte en klar besvikelse över den svenska energipolitiken. Här talas det mest om hur vi ska producera mer energi istället för att diskutera hur vi kan effektivisera energianvändningen. När jag valde att lämna Statens Energimyndighets styrelse 2003 så var huvudskälet att ledningen valde att lägga ner den

( alltför ?) framgångsrika avdelningen för energieffektivitet.

Jag ska nu ta ett par exempel på energisnål teknik.

Effektivare belysning

Det har skett en positiv utveckling mot effektivare belysning de senaste 20 åren. En glödlampa ger ett ljusutbyte på drygt 10 lumen per watt elenergi, motsvarande ca 5 % verkningsgrad. De s.k. kompaktlysrören ger nästan 5 ggr mer ljus, eller drygt 50 lumen/watt. Dessutom håller de betydligt längre än glödlampor, ca 10 000 istället för 1 000 timmar. Australien har beslutat att förbjuda glödlampor från år 2010 för att bekämpa klimatförändringarna, som nu drabbar Australien hårt. Veteskördarna i Australien har gått ner till mindre än hälften på grund av den mycket besvärande torkan där.

Nyligen berättade lamptillverkaren Seoul Semiconductor i Korea, som tillverkar vita lysdioder, att deras produkt Acriche redan i slutet av 2008 kommer att ge ett ljusutbyte på 120 lumen/watt, dvs. dubbelt så mycket som kompaktlysrören. Företaget räknar med att de nya högeffektiva lamporna kommer att ersätta kompaktlysrören m.m. till ett värde av 100 miljarder dollar.

Troligen kommer lysdioderna att hålla betydligt längre än kompaktlysrören, kanske upp till 50 000 timmar. Inom tio år tror amerikanska tillverkare av lysdioder att ljusutbytet kan bli ca 160 lumen/watt. Belysningen står för ca en fjärdedel av en normalvillas elförbrukning, exklusive elvärme.

Vitvaror

I en tidigare artikel har jag nämnt att dagens moderna vitvaror ( kyl, frys) drar bara en fjärdedel så mycket energi som de som tillverkades i början på 90-talet. Electrolux har räknat på vad ett byte till moderna vitvaror i Europa skulle leda till för energiförbrukningen. Totalt kan man med sådana byten spara in ca 20 TWh i Europa motsvarande 4 kärnkraftsreaktorer.

Kylskåp och frysar står för ca en femtedel av ett normalhushålls, ej elvärmt, elförbrukning. Diskmaskiner och tvättmaskiner står för en sjättedel. Electrolux har också gjort en beräkning av hur mycket man kan spara in i olika kommuner i Sverige om folk bytte till moderna vitvaror. Här är resultaten beträffande några städer i Dalarna:

Falun 2 596 Megawatt-timmar ( 1 MWh = 1000 kWh)

Borlänge 2 817 MWh

Avesta 1 497 MWh

Ludvika 1 445 MWh

Mora 1 135 MWh

Electrolux har f.ö. som ett miljömål att sänka företagets energiförbrukning i Sverige med

15 %, motsvarande en reduktion av koldioxidutsläppen med ca 100 000 ton samt en ekonomisk inbesparing på ca 100 miljoner kronor per år. Kanske något för SSAB och StoraEnso att ta efter !?

Fläktar

I Hallsta tidningspappersbruk utanför Norrtälje testas nu en ny typ av fläkt, en s k spiralfläkt, som är klart energisnålare är konventionella propellerfläktar. Spiralfläkten är en svensk uppfinning. Preliminära tester ger vid handen att fläktens verkningsgrad är 90 % mot normala 75 % , dvs en besparing på ca 15 % av elenergin. Totalt i Sverige förbrukar fläktar ca 12 TWh elenergi/år. En övergång till effektivare fläktar i framtiden kombinerat med tidsstyrning av fläktarna skulle nog spara in en kärnkraftsreaktor i Sverige till år 2020.

Sammanfattning

Det här var tre exempel på ny, effektivare teknik i vardagsutrustningar som skulle spara in stora mängder energi. Lägg därtill pumpar, motorer m.m. där det också finns ny, effektivare

teknik så inser man att det går att spara in en stor del av Sveriges nuvarande energiförbrukning. Kraftbolagen däremot satsar nu över 40 miljarder på ökad kärnkraftsproduktion, helt i strid med resultatet av folkomröstningen om kärnkraften 1980.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Universitetslektor vid Högskolan Dalarna

Ordf. i SEROs energieffektiviseringssektion